måndag 24 november 2008

Till mig!

Bilden är inge vidare, fel har jag sytt och modellen är inte särskilt bra.
Men. Den är till mig!
Äntligen äntligen har jag kommit mig för med att sy åt Mig Själv.
Jag är mycket mycket nöjd. Kände mig helt glad hela kvällen igår. Det var nämligen då jag sydde den. Medan maken la dottern. Hon somnar för tillfället VÄLDIGT LÅNGSAMT. Jag hade visserligen klippt till allt tidigare, men all sömnad hann jag med medan Myran snodde runt runt i sin säng och gastade "Santa lusiba!" och andra kända julsånger.
(ikväll var det min läggning och någon sömnad orkar jag därmed inte med)

Åter till tröjan.
Jag gillar faktiskt inte modellen riktigt. Den känns lite tantig på något sätt. Det är liksom tröjans kurvor som syns, inte mina (eftersom dessa är betydligt mindre). Jo en av mina kurvor syns. Magen. (annars hade ni förstås fått se en profilbild!)
Ringningen funkar inte heller riktigt. Vill man var snäll mot Ottobres designer kan man skylla det på mina smala axlar. Hur som helst halkar den isär.
Och sen, värst av allt. Jag skäms. Halskantens skarv ligger i en av de främre sömmarna och även om det inte syns på bilden är det väldigt tydligt i den verkliga världen.
Det är så här, jag brukar alltid sy ihop hela halskanten till en ring först och inte lämna någon axelsöm öppen. Men jag tänkte att jag skulle prova att lämna en axelsöm och därmed slippa tänka ut precis exakt hur lång mudden behövde vara.
Sen tänkte jag ingenting förrän jag sytt ihop alla sömmar utom en som av en slump satt fram och då insåg jag inte hur stor betydelse min blunder skulle få utan sydde glatt vidare.
Jag trodde jag brukade ha tankarna på sömnad när jag borde ha dem på annat håll. Men det är alltså även tvärt om.
Nå ja. Jag är nöjd i alla fall.

Mönster: Ottobre woman 5/2008. Storlek 36. Även här är storlekarna större än i affären.

Material: Eisertrikå. Jag älskar den!

Bra: Den är min!

Dåligt: Min blunder. Att modellen inte var som jag tänkt mig.

4 kommentarer:

Kånkarong sa...

Heja, heja! Roligt med en ny blogg att läsa. :)

rino sa...

Hej och tack för kommentaren på min blogg!
Tröjan ser helt okej ut på bilden. Sy en ny förbättrad nästa gång maken lägger tjejen vettja:-)

Försök förresten vänja henne vid att somna själv. Jättejobbigt under tiden men väldigt värt det.

Solveig Lövendahl sa...

Hej! Fin tröja! Jackan och draktröjan var också jättefina (håller med dig om att e-slöjdstrikån är lite för stum). Klart du får länka!

Ylva sa...

Jo, förstås vore det praktiskt om hon somnade på egen hand.
Men jag har alltid en känsla av att det är för få kvällar i livet man få ligga och snusa en tvååring i nacken.
Och problemet med tröjan - den är nog helt enkelt för stor. Ska ta in den.